Giftskolan – färre kemikalier i din vardag!

Varje dag kommer vi i kontakt med kemikalier och föroreningar. Du kan ganska enkelt undvika många av dem och här guidar vi dig till en lite mer giftfri vardag.

Jag har alltid förknippat föroreningar med rykande skorstenar och bilavgaser. Konkret och synligt. Under sommaren 2006 pumpade media ut larmrapport efter larmrapport och ställde min världsbild på huvet.

Jag läste om de osynliga ångorna från teflonpannan och om hur dammet från hemmets kanske största miljöbov, kläderna i garderoben påverkade mig. En genomsnittssoffa innehåller 500 olika kemikalier. Jag började flippa.

Jag läste vidare om hormonstörande ftalater i parfym och i badankan. Bisphenol A i nappflaskan och bly i leksaksbilen. Jag såg en dokumentär där jag blev informerad om att inomhusluften i många fall är dubbelt så förorenad som luften utomhus och värst är det inne i barnens rum.

Allt jag åt, hade på mig och kom i kontakt med blev plötsligt ett hot mot barnet som växte i min mage.

Nu, tio år senare nojar jag fortfarande, men jag har skaffat mig kunskap. Det går att undvika många av de farliga kemikalierna och därför har vi satt ihop en Giftskola för att underlätta valen i din vardag.

Här kan du läsa om vilka ämnen som svävar omkring i din omgivning och vilka växter som med sina blad och rötter slukar dem och renar luften. Här nedan kan du läsa om hur ämnena påverkar din kropp och vad du kan göra för att undvika dem!

KEMIKALIER – här finns de och så undviker du dem!

Här är en lista med vanliga kemikalier och hur de påverkar våra kroppar, samt viktigast VAD du kan göra för att undvika dem.

Aluminiumklorid och andra aluminiumföreningar

Finns i antiperspiranter för att förhindra att man svettas. Vissa studier visar kopplingar till bröstcancer och alzheimer. Kan även ge hudirritationer.

ATT GÖRA: Välj en ekologisk deodorant eller antiperspirant utan ovan ingredienser. Aluminiumsulfat anses vara ok, det är en industriell variant av det naturliga ämnet alun. Läs även vårt deo test i Courage, nr 1.

Bisfenol A (BPA)

Bisfenol A, vanligen förkortat BPA, har länge misstänkts vara miljöbov. För några år sedan blev BPA rikskändis när en studie visade att ämnet läckte ur plastnappflaskor. Studier har visat att BPA är hormonstörande vid låga doser. Detta ledde till att det förbjöds i nappflaskor i mars 2011. Ämnet är även utfasat från matburkar för barn. BPA kan även finnas i kassakvitton och är vanliga i många vardagliga plastföremål,till exempel i CD- och DVD-skivor, skyddslack inuti konservburkar och tandfyllningsmaterial.

ATT GÖRA: Använd nappflaskor av glas eller metall. Tyvärr har nyligen genomförda tester visat att även nappflaskor som märkts som fria från BPA läckt ämnet. Undvik att äta för mycket konserver och framförallt undvika att ge barn mat från konserverburkar i plåt som har en plastfilm inuti. Byt ut repiga gamla plastburkar och värm inte din mat i plastbehållare i mikron. Produkter som innehåller BPA är ofta märkta med förkortningen PC eller med en 7:a i triangel.               

När det gäller återvinningstriangeln kan man minnas ramsan: ”4, 5, 1 och 2, resten giftigt låt det stå.”. (alltså 3, 6 och 7)

 

LIFEFACTORY, 250 ml nappflaska

 

Bly

Bly kan finnas i smycken och andra saker av metall. Exponering för bly kan ge skador på nervsystemet och medföra försämrad intellektuell utveckling och prestationsförmåga. Foster och små barn är speciellt känsliga.

ATT GÖRA: Låt ditt barn använda smycken som är kontrollerade och låt dem inte suga på leksaker eller smycken av metall.

Bromerade flamskyddsmedel (PBDEer)

Flamskyddsmedel används för att ett material inte ska börja brinna så lätt och för att minska spridningen av en brand. Det finns i textilier och möbler i offentlig miljö, skyddskläder, gummikablar, isoleringsmaterial samt elektrisk och elektronisk utrustning. Vissa flamskyddsmedel kan vara hälso- och miljöskadliga. De misstänks störa kroppens hormonsystem och bland annat påverka fertiliteten och orsaka cancer. Mycket svårnedbrytbara i naturen.

ATT GÖRA: Använd produkter av naturfiber som fria från kemiska ämnen och naturligt brandhämmande som till exempel ull, linne, hampa och bomull. Damma, dammsug och dammtorka en gång i veckan och vädra minst fem minuter två gånger om dagen. Köp miljömärkt elektronik. Vädra och städa oftare de första veckorna när du köpt ny elektronik. Läs mer på: www.svanen.se och www.tcodevelopment.se. Du kan även köpa en växt. Se vår artikel om Växter som renar luften.

Perfluorerade ämnen (PFOA, PFOS):

Textil- och läderimpregnering är ett av de största användningsområdena för perfluorerade ämnen. De används som smuts- och vattenavvisande yta på textilen, till exempel på allväderskläder, tält, skor, heltäckningsmattor, stoppade möbler, m.m. Förpackningarna till snabbmatenoch mikrovågspopcornen kan vara behandlade med ämnet. Likaså chipspåsar och bakplåtspapper, teflonstekpannor och köksredskap.

Perfluorerade ämnen används i låga koncentrationer i rengöringsmedel som fönsterputsmedel, golvpolish, vaxer och bilvårdsprodukter. Mycket svårnedbrytbara i naturen och ackumuleras i organismer. Djurstudier har visat att perfluorerade ämnen kan påverka kroppens immun- och hormonsystem, fosters födelsevikt och leda till missbildningar.

ATT GÖRA: Fråga i butiken om produkten du är intresserad av att köpa kan innehålla perfluorerade ämnen och efterfråga mindre farliga alternativ, t. ex. när du köper regnkläder. Undvik produkter med non-stickbeläggningar som teflon och hushållsredskap i plast vid hantering av varm mat för att vara på säkra sidan. Tvätta bilen på en miljöanpassad biltvättsstation då det kan finnas perfluorerade ämnen i biltvättmedlet.

Ftalater

Ftalater är en mjukgörare som finns i bl a hygienprodukter, parfym och leksaker. Vi får i oss störst mängd ftalater via de hygienartiklar vi använder dagligen. De finns även i många produkter inom byggindustin, t. ex. golvbeläggningar av plast, i lim och målarfärg tätningsmedel, tapeter och vävplast. Ftalater kan också finnas i sandaler, pennskrin, suddgummin. De utsöndras under hela sin livslängd, vilket innebär att vi får i oss ftalater när vi använder produkter med ftalater i.

Några av ftalaterna kan störa kroppens hormonsystem och därmed påverka fertiliteten. Vissa är klassificerade som reproduktionstoxiska (giftiga) och misstänks vara cancerogena. I andra studier av människor finns samband mellan ftalater och flera mänskliga sjukdomstillstånd, som astma, cancer och allergi, ADHD och autism. Danmark vill att EU ska förbjuda fyra ftalater.

ATT GÖRA: Välj parfymfria eller ekologiska hygienprodukter. Undvik kraftigt konstgjorda dofter som innehåller parfym och alcoholdenat, samt kläder med plasttryck. Byt ut ditt duschdraperi om det är av pvc-plast och ersätt med polyester eller naturfiber.

Polyklorerade bifenyler (PCBer), dioxin och kvicksilver

PCB är en industrikemikalie som använts inom byggindustrin. Den har varit förbjuden i Sverige sedan 1970-talet, men det finns fortfarande i viss fisk. PCBer är mycket svårnedbrytbara i naturen och flera av dem kan vid stora mängder, eller misstänks kunna, störa kroppens hormonsystem, bland annat påverka fertilitet och orsaka cancer.

PCB och dioxin finns främst i fet fisk som strömming, vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern, sik från Vänern och röding från Vättern.

Kvicksilver kan finnas i abborre, gädda, gös och lake och i stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka. Tonfisk på burk tillhör en annan art än den som säljs färsk och innehåller inte höga halter kvicksilver.

ATT GÖRA: kolla om ditt hus är byggt mellan 1950 och 1977. Och om det i så fall är sanerat från PCB. Livsmedelsverket har följande rekommendationer på sin hemsida angående fisk: Vildfångad lax, öring och sill/strömmining från hela Östersjön; från Skånes sydkust till norra Bottenviken, innehåller så höga halter av dioxin och PCB att de innebär en hälsorisk, även om de har halter strax under EU:s gränsvärde. Detta gäller även vildfångad lax och sik från Vänern och Vättern och röding från Vättern.

För konsumtion av dessa fiskar rekommenderar Livsmedelsverket:

“Barn, både flickor och pojkar, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande rekommenderas att inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2–3 gånger per år, och övriga bör inte äta sådan fisk oftare än en gång per vecka. Det gäller sill/strömming, vildfångad – inte odlad – lax och öring från Östersjön, vildfångad lax och sik från Vänern och Vättern, samt röding från Vättern.
Den lax som säljs i svenska matvarubutiker är oftast odlad eller fångad i Atlanten eller Stilla havet.”

Råd om fisk, kostråd för gravida och ammande: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/gravida/

Lax och annan fisk från ovan förorenade vatten från får säljas i Sverige men inte säljas till andra länder. Märkligt tycker vi på Courage.

Krom

Krom används bland annat vid garvning av läder. Sexvärt krom kan ge allergi och framkalla cancer. Om du sett filmen om Erin Brockovich så vet du vilken skada sexvärt krom kan göra om det läcker ut i naturen och när vi kommer i kontakt med det.

ATT GÖRA: Undvik långvarig direkt hudkontakt med kemiskt garvat läder. Välj skinn som är vegetabiliskt eller semivegetabiliskt garvat.

Alkylfenoler- Fenoler, aldehyder, estrar och etrar

Fenoler används som tensider och antioxidanter i plaster och hartser. Oktylfenol och nonylfenol används även som spermiedödande medel samt i hår- och hudvårdsprodukter. Butylfenol ger upphov till pigmentförändringar och allergiska reaktioner vid hudkontakt. Svårnedbrytbara i naturen och ackumuleras i organismer. Är i varierande grad hormonstörande och kan bland annat påverka mänsklig fertilitet.

ATT GÖRA: Välj miljömärkta hud- och hårvårdsprodukter och läs innehållslistan, INCI för att undvika produkter med innehåll som slutar med fenol.

Parabener

Parabener är effektiva och billiga konserveringsmedel som finns i många hygienartiklar och i färdiglagad mat. De bryts snabbt ned i kroppen, men eftersom det liknar det kvinnliga könshormonet östrogen är de i varierande grad hormonstörande. De kan bland annat kan påverka fertiliteten och har hittats inuti bröstcancertumörer.

Methyl- och ethylparabener är oförargliga enligt EU:s vetenskapliga kommitée. Danska Miljöstyrelsen väljer att varna för parabener, även methyl- och ethylvarianterna. I Danmark är fyra parabener förbjudna i barnprodukter: isobutyl- och isopropylparaben, samt propyl- och butylparabener. Tänk på att 1+ 1 paraben blir 3, ju fler sorter av parabener, desto lägre dos.

ATT GÖRA: undvik produkter som innehåller propyl- och butylparabener. Vanligaste är E214, E216, E218. INCI-namn: isobutylparaben, butylparaben, isopropylparaben, propylparaben, ethylparaben och methylparaben.

Bekämpningsmedel (ex Metoxyclor, Prokloraz, Vinklozolin)

Kan finnas som rester i icke-ekologiska importerade livsmedel. Kan störa kroppens hormonsystem, med effekter som fertilitetsstörningar och cancer.

ATT GÖRA: Skölj all frukt och välj ekologisk potatis, vindruvor, te, kaffe, paprika och bananer.

Sodium lauryl sulfate (SLS)

SLS är en tensid som gör att ditt schampo och tvål löddrar. Den är avfettande och kan ge hudirritation. I flytande tvål som vi sköljer av med en gång är risken liten för irritation men i tandkräm kan den ge blåsor i munnen.

ATT GÖRA: Välj oparfymerad ekologisk fast tvål och schampo om du får besvär. Och miljömärkt tandkräm, just nu endast ACTA.

Triklosan och andra bakteriedödande medel som silver

Finns i en del munhygienpreparat, deodoranter, kläder och skärbrädor. Ackumuleras i organismer och är hormonstörande och kan påverka fertiliteten.

ATT GÖRA: UNDVIK!

TEXT: ELISABETH GUDMUNDSON & CATARINA ROLFSDOTTER-JANSSON Artikeln är skriven augusti 2012.

FAKTARUTA

EU:s kemikalieavtal, REACH, kräver att att industrin registrerar, utvärderar och godkänner kemikalier innan de tas i bruk, men det är upp till företagen själa att se till att detta verkligen sker. REACH trädde i kraft 2007 och ska vara fullt genomförd 2022. Totalt ska nästan 145 000 kemikalier som tillverkas eller importeras i mer än ett ton per företag och år registreras.

Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för en giftfri vardag för att nå riksdagens miljökvalitetsmål ”Giftfri miljö”. Den och mycket mer kan du läsa mer om på: www.kemi.se

Fördjupning:

”Förgiftad” – bok av Rick Smith och Bruce Lourie

”Badskumt – gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg” bok av Katarina Johansson

”Impotensmadrassen” bok av Monica Kauppi

“Den flamsäkra katten” en bok om kemikalierna i vår vardag (beställs via Naturskyddsföreningen)

Underkastelsen – film av Stefan Jarl om de hundratals kemikalier vi bär i vårt blod.