Courage + Aluma = sant!

 

Under uppstarten av Aluma fick jag ofta frågan: Kan hemlösa jobba?

Det visste jag att de kunde och Skånes bästa försäljare bevisade det. På tio dagar sålde ett 50-tal försäljare slut på 15 000 exemplar av tidningen. Mottagandet var över all förväntan. Men mer om det en annan gång.

När Aluma fyllt tre år blev alla som jobbade på Aluma intervjuade av några socionomstudenter som skrev sin C-uppsats. Jag minns inte ämnet, men jag minns en av frågorna desto tydligare: Ska inte försäljarna ta över ansvaret för produktionen av tidningen?

Just då hade vi inga drogfria försäljare och jag mindes tydligt svårigheterna vi haft att få ihop numret som försäljarna själva gjorde i maj 2003. Jag svarade att försäljarna först och främst behövde en egen bostad innan de kunde ta ansvar för en tidningsproduktion. Det var inte ett populärt svar eftersom empowerment, egenmakt och brukarinflytande var ledord på Socialhögskolan.

Om jag fått en följdfråga hade jag förklarat att jag under lunchen mött den Alumaförsäljare som hade längst skolgång inne på Apoteket vid Stortorget. Han var som vanligt artig, men för dagen väldigt drogpåverkad. Svetten rann, blicken stressad och inom tjugo sekunder kom två biffiga väktare in i lokalen och markerade sin närvaro.

Idag, drygt tio år senare är Håkan, som var försäljaren jag träffade på Apoteket, redaktör på Courage. Med det tar vi nästa steg och närmar oss det som socionomstudenterna såg framför sig, Fd. hemlösa män och kvinnor är med och gör en tidning som ska säljas av hemlösa. Tidningen heter Courage och kan lättast beskrivas som Alumas storasyster – lite äldre och lite klokare.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *